Info om coronaviruset från Dunderbacken

Folkhälsomyndighetens råd:

• Stanna hemma även om du bara känner dig lite sjuk. Du ska också testa dig.

• Tvätta händerna ofta med tvål och vatten i minst 20 sekunder.

• Håll två meters avstånd till andra både inomhus och utomhus.

• Om det är möjligt, gå, cykla eller använd andra alternativa färdsätt.

• Välj ett färdmedel där du kan boka plats eller ett där du kan undvika trängsel.

• Håll avstånd till andra på bussen, tunnelbanan, spårvagnen och andra allmänna färdmedel.

• Umgås bara med människor i din närmaste krets.

• Håll avstånd till andra på idrottsplatser, badhus och gym och undvik att byta om i allmänna omklädningsrum.

• Är du 70 år eller äldre är det extra viktigt att du undviker platser där människor samlas och att du begränsar dina fysiska kontakter.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för allmänna råd inom verksamhetsområdet smittskydd. Råden gäller fram till 31 december 2020.

Mera info finns på www.folkhalsomyndigheten.se.

Ring 113 13 för allmän information om pandemin eller kolla radio och TV.

Ring 1177 för medicinska råd.

Hans Letterblad informerade på husmötet 2020-03-15 om covid-19.

2020-03-15
Hans Letterblad
1
Information om covid-19 vid årsmötet på Dunderbacken 2020-03-15
Vad är ett virus?
Virus är de minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. Virus brukar inte
räknas som en livsform, då de saknar egen ämnesomsättning, och ej kan föröka sig på egen hand,
utan beskrivs ofta snarare som ”ett mellanting mellan levande och död materia”. De kan inte föröka
sig utan att infektera en levande cell. Med hjälp av cellens maskineri tillverkar viruset fler
viruspartiklar. Eftersom virus är helt beroende av en värdcell för metabolism och reproduktion
definieras de som obligata intracellulära parasiter.
Wikipedia
COVID-19
Vad är coronavirus?
Det finns ett stort antal virus som tillhör coronavirusfamiljen, de flesta finns hos olika djurarter.
Endast ett fåtal virustyper kan smitta mellan djur och människor. Det finns idag sju coronavirus som
kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av dessa virus är vanliga och orsakar
förkylning. Varianterna sars- och mers-coronavirus orsakar betydligt allvarligare luftvägssjukdom.
Vad är covid-19?
Det officiella namnet på sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset SARS-Co-2.
Vad skiljer covid-19 från vanlig säsongsinfluensa?
Sammanfattningsvis kan man säga utifrån vad vi vet idag, att de liknar varandra i att båda hos en
andel av de sjuka kan ge en mycket allvarlig sjukdom.
Däremot kommer covid-19 drabba betydligt fler i en befolkning där den sprider sig. Den snabba och
breda smittspridningen beror på att ingen i befolkningen har hunnit utveckla immunitet mot denna
nya virusvariant. Man kommer att se fler sjuka och fler som behöver sjukhusvård.
Säsongsinfluensa som återkommer varje år, har däremot cirkulerat i samhället under en lång tid.
Därför har skyddet mot olika varianter influensavirus kunnat byggas upp i befolkningen.
Vilka är symtomen på convid-19?
De symtom som rapporterats är framförallt feber och hosta. Även andningspåverkan, halsont,
huvudvärk, muskel- och ledvärk är vanliga symtom. De flesta får lindriga besvär som går över av sig
själv med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis andningssvårigheter och
lunginflammation.
Tiden från det att man smittas till man blir sjuk (inkubationstiden) bedöms vanligtvis vara 2–14 dagar,
de flesta insjuknar efter ca 5 dagar. Enstaka fall kan möjligen avvika från dessa mönster.
Det är mycket viktigt att stanna hemma när man känner sig sjuk. Om man inte klarar sig med
egenvård i hemmet ska man ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning.
2020-03-15
Hans Letterblad
2
Hur smittar covid-19?
Coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand genom kontakt med droppar
och sekret från luftvägarna. Överföring av droppar och sekret kan ske direkt från hostningar och
nysningar, så kallad droppsmitta, eller vid kontakt mellan personer, så kallad direkt kontaktsmitta.
Det är fortfarande oklart om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som
landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridning av covid-19.
Genom att tvätta händerna och undvika att röra vid ansiktet samt att undvika nära kontakt med sjuka
människor minskar risken för smitta.
2020-03-15
Hans Letterblad
3
Finns det några särskilda riskgrupper?
Eftersom viruset är nytt vet vi inte tillräckligt om vilka grupper som är extra utsatta för svår infektion
av det nya coronaviruset och i vilken utsträckning dessa personer är utsatta. En genomgång av
tillgängliga studier kopplade till utbrottet av covid-19 visar dock att hög ålder är den främsta
riskfaktorn och är därmed en riskgrupp.
Personer med hög ålder i kombination med underliggande obehandlade sjukdomar, såsom högt
blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom, eller diabetes är också något överrepresenterade bland
de svåra fallen.
Däremot finns personer med astma, allergi eller njursjukdom inte med som riskgrupper i studierna,
det är oklart i vilken utsträckning dessa grupper har studerats och därmed är det svårt att helt
utesluta att de inte har ökad risk. Om du eller ditt barn har sjukdom som som generellt innebär ökad
risk vid infektioner, till exempel nedsatt immunförsvar bör du rådgöra med din behandlande läkare
om du har frågor kring din behandling eller vad du kan göra om för att minska risken kopplad till
sjukdomen covid-19.
Studien från Kina visar att det trots allt bara är en mycket liten andel av identifierade riskgrupper som
drabbas av svår infektion. Det är idag svårt att veta om det skulle se likadant ut i Sverige. Rapporter
från Italien talar för att äldre personer över 85 är den mest utsatta gruppen.
Hur skyddar du dig själv och andra?
En allmänt förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner är att undvika att röra vid ansiktet eller ögon
samt att undvika nära kontakt med sjuka människor.
Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, före måltid, mathantering och efter ett
toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i
din omgivning eller från att förorena dina händer.
Stanna hemma när du är sjuk för att undvika att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du
är nära andra.
Skyddar munskydd mot covid-19?
Nej, munskydd skyddar inte den som är frisk mot covid-19. Däremot kan den som är sjuk till viss del
skydda sin omgivning från att vätskepartiklar sprids vid till exempel hosta och nysningar.
Kan man smittas flera gånger av det nya coronaviruset?
Det är oklart hur länge man kommer att vara immun. Utifrån tidigare erfarenheter så är
bedömningen att immuniteten varar så länge att man inte kommer att smittas fler gånger under en
och samma säsong.
Vem ska stanna hemma?
Känner du dig sjuk med symtom som snuva, hosta eller feber ska du försöka låta bli att träffa andra
människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Du ska inte gå till jobbet eller skolan. Det
är viktigt att inte riskera att smitta andra.
Hur länge ska jag stanna hemma?
Stanna hemma så länge du känner dig sjuk. Om du blir sämre och inte klarar egenvård i hemmet kan
du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Vänta minst två dygn efter att du blivit frisk innan du går till jobb eller skola.
Äldre människor har större risk att bli svårt sjuka. Därför är det viktigt att inte i onödan besöka
personer på sjukhus och äldreboenden. Låt bli sådana besök om du känner dig det minsta sjuk.
Du som arbetar med vård av äldre ska inte gå till jobbet om du har hosta eller är förkyld.
2020-03-15
Hans Letterblad
4
Hur sjuk blir man av covid-19?
De allra flesta som smittas blir lindrigt sjuka med luftvägssymtom som går över av sig själva, men
vissa drabbas av allvarligare sjukdom som lunginflammation. Kunskapen om viruset utvecklas hela
tiden.
Hur länge är man sjuk i covid-19?
Den kunskap vi har om hur länge covid-19 varar, kommer från WHO:s rapport ”Report of the WHO-
China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)”. Där anges att de flesta personer som
fått lindriga sjukdomssymtom (feber och hosta) blev friska efter två veckor. För de som blev allvarligt
sjuka tog det mellan tre och sex veckor innan de var friska igen.
De som blev allvarligt sjuka hade andningssvårigheter (snabb andning och låg syresättning av blodet).
En del av dem behövde intensivvård, till exempel med respirator. Dessa allvarliga symtom kom
vanligen en vecka efter insjuknandet.
Finns det vaccin eller behandling mot covid-19?
Det finns inget vaccin och i nuläget finns det inget specifikt läkemedel mot covid-19. Behandling som
ges vid svårare sjukdom är inriktad på att stödja funktionen hos lungor och eventuellt andra
påverkade organ.
Internationella studier av olika typer av läkemedelsbehandlingar pågår och forskning sker kring
utveckling av ett vaccin.
Hur stor är dödligheten till följd av covid-19?
Uppskattningarna när det gäller dödlighet är fortfarande osäkra för covid-19. WHO uppskattar i
dagsläget att dödligheten är 1–2 procent av de redan infekterade. Den siffran baseras på
internationella studier.
Erfarenheten visar att nya sjukdomar brukar ha en omfattande underrapportering. Det kan finnas fler
fall i de drabbade områdena än vad som har rapporterats i inledningsskedet, vilket kan innebära att
dödligheten kommer att sjunka.
Hur många blir friska från covid-19?
Majoriteten av de som smittas blir friska förutom en mycket liten andel personer som kan bli
allvarligt sjuka, varav de flesta tillhör någon riskgrupp. Det finns inte några uppgifter om kvarvarande
kroniska tillstånd.
Det cirkulerar olika uppgifter om antalet tillfrisknade men det är oklart vad dessa siffror baseras på.
Ingår gravida i riskgrupperna?
För närvarande finns det endast begränsad information om coronavirussjukdom covid-19 och
graviditet. Vi rekommenderar att gravida kvinnor vidtar samma försiktighetsåtgärder som med alla
smittsamma sjukdomar.
Behöver jag städa eller hantera mina sopor på något särskilt sätt?
I ett hushåll där någon smittats av det nya coronaviruset räcker det att man städar så som man gör i
normala fall. Det räcker att använda vanliga rengöringsmedel som säljs i butik. Du kan hantera ditt
hushållsavfall, exempelvis använda pappersnäsdukar, som vanligt. Det är viktigt att tvätta händerna
noggrant i samband med städning och hantering av sopor.
2020-03-15
Hans Letterblad
5
Varför stänger vi inte skolorna i Sverige?
Folkhälsomyndigheten bedömer att det i nuläget inte är en betydelsefull åtgärd att stänga alla skolor
i Sverige. Det finns inga vetenskapliga studier som visar att en sådan åtgärd skulle få någon större
betydelse. Det finns heller inte några uppgifter som pekar på någon större spridning av covid-19 i
skolor någonstans i världen.
Att stänga skolor skulle dessutom få negativa konsekvenser för resten av samhället. Exempelvis skulle
många föräldrar som arbetar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg, tvingas stanna hemma med
sina barn. Känsliga grupper, som mor- och farföräldrar, skulle hos vissa familjer ta hand om barnen.
Andra skäl till att inte stänga en skola är att för många barn är skolan en viktig fast punkt i tillvaron.
Innan en skola stängs måste man ha en plan och veta var barnen istället ska ta vägen. Det är dock av
vikt att barn och skolpersonal som har begynnande symtom av sjukdom eller är sjuka stannar hemma
från skolan.
Det är skolans huvudmän som tar beslut om att stänga skolor. Enligt en ny förordning kan en skolas
huvudman behöva stänga en skola på grund av att en stor del av personalen är frånvarande på grund
av covid-19 eller efter samråd med smittskyddsläkare. Förordningen gäller till och med den 15 januari
2021.
SMITTVÄGAR
Smittar covid19 under inkubationstiden?
Tillgänglig fakta visar att det nya coronaviruset smittar när patienten är sjuk och i samband med
insjuknandet. Den kunskap och erfarenhet som vi har just nu visar också att personer inte smittar
under inkubationstiden, det vill säga tidsrymden mellan smittotillfället och när sjukdomen bryter ut.
De som har varit utsatta för smitta ska dock vara uppmärksamma på tidiga tecken på sjukdom.
Vi grundar vårt ställningstagande bland annat på följande:
1. Det finns gedigna vetenskapliga studier och en vetenskaplig utvärdering om coronaviruset
som ger sjukdomen sars, som spreds i världen våren 2003. Utvärderingar från det utbrottet,
visar tydligt att sars-coronaviruset inte smittar över huvud taget under inkubationstiden.
Bland samtliga kända virussjukdomar är det mycket ovanligt att man smittar under
inkubationstiden. Däremot smittar många virus i samband med att sjukdomen bryter ut.
Mycket tyder därför på ett liknande händelseförlopp även för det nya coronaviruset.
2. Många fall av det pågående utbrottet av covid-19 från länder där smittspridning pågår har nu
identifierats. Bland dessa fall finns det inga bekräftade beskrivningar om smittspridning under
inkubationstiden.
Kunskaper om det nya coronaviruset tillkommer varje dag och vi följer kunskapsläget noga. Om
faktaunderbyggda nya uppgifter framkommer som ger anledning till att förändra våra bedömningar
kommunicerar vi detta. Folkhälsomyndigheten samarbetar nära WHO i dessa frågor.
Kan man bli smittad av en person som har covid-19 men som inte har några symtom?
Det finns en internationell samsyn att epidemin drivs av personer med symtom på sjukdom.
En del som är sjuka har dock bara milda symtom, speciellt i början av sjukdomen. Det är därför
möjligt att bli smittad av någon med mild hosta och som inte känner sig sjuk.
Hur länge kan viruset som orsakar covid-19 överleva utanför människokroppen?
Smittan sprids i huvudsak i nära kontakter mellan människor. Det är ännu inte helt klarlagt hur länge
viruset kan överleva utanför kroppen. Forskningsstudier som utförts på närbesläktade coronavirus
visar att de kan överleva flera dagar på ytor och föremål men för detta krävs särskilda förhållanden.
Överlevnaden påverkas exempelvis av temperatur, solljus och luftfuktighet. Coronavirus är särskilt
känsligt för uttorkning. Mängden virus påverkar också hur länge en yta eller föremål utgör risk för
2020-03-15
Hans Letterblad
6
smitta. Studierna är främst utförda i laboratorier med kontrollerad luftfuktighet och temperatur och
är därför inte jämförbart med miljöer ute i samhället.
En nyligen utförd studie i vårdmiljö där patienter med covid-19 isolerats visar att mindre mängder
arvsmassa från virus kan påvisas i den miljön. Fortsatta studier får utvisa om levande virus kan
påvisas liksom om smitta från omgivningen utgör en spridningsväg.
Det är alltid viktigt att ha god handhygien och genom att vara noga med att tvätta händerna med tvål
och vatten kan risken för smitta minskas. Om möjligheten till handtvätt är begränsad kan handsprit
vara ett alternativ.
Folkhälsomyndigheten följer noggrant utvecklingen och kunskapsläget kring viruset, bland annat
genom samarbete med Världshälsoorganisationen WHO och andra smittskyddsmyndigheter.
Kan viruset smitta till människa via post och paket?
Kunskap från liknande tidigare utbrott visar att denna typ av virus smittar från sjuka människor och
inte genom paket och postförsändelser.
Kan covid-19 smitta mellan djur och människa och kan mitt husdjur smittas av viruset?
Det är troligt att en djurkälla från en marknad med levande djur i Kina orsakade några av de första
rapporterade mänskliga infektionerna. Några uppgifter om smitta från människa till husdjur finns
idag inte beskrivna för covid-19.
I vilka länder pågår en smittspridning?
WHO deklarerade den 11 mars 2020 att covid-19 är en pandemi. Det innebär att sjukdomen finns
eller kommer att finnas i alla världsdelar. Sannolikt kommer covid-19 att drabba alla världens länder.
Det är därför inte längre relevant att ange i vilka länder det pågår smittspridning.
Beskedet från WHO innebär ingen skillnad i hur Folkhälsomyndigheten hanterar sjukdomen. Viktiga
åtgärder för att förhindra samhällspridning och skydda riskgrupper görs kontinuerligt. Det innebär
heller inte att sjukdomen i sig betraktas som allvarligare.
Vad innebär det att vi har en samhällspridning av covid-19 i Sverige?
Folkhälsomyndigheten ser tecken på att smittan sprids, så kallad samhällsspridning, i Region
Stockholm och i Västra Götalandsregionen. Därför höjs nu risknivån till den högsta – mycket hög risk
för samhällsspridning i Sverige. I resten av landet finns det i dagsläget inte några tecken på
samhällsspridning.
Känner du dig sjuk med symtom som snuva, hosta eller feber ska du försöka låta bli att träffa andra
människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Du ska inte gå till jobbet eller skolan. Det
är viktigt att inte riskera att smitta andra.
Stanna hemma så länge du känner dig sjuk. Om du blir sämre och inte klarar egenvård i hemmet kan
du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Vänta minst två dygn efter att du blivit frisk innan du går till jobb eller skola.
Äldre människor har större risk att bli svårt sjuka. Därför är det viktigt att inte i onödan besöka
personer på sjukhus och äldreboenden. Låt bli sådana besök om du känner dig det minsta sjuk.
Du som arbetar med vård av äldre ska inte gå till jobbet om du har hosta eller är förkyld.
Riskbedömningen är gjord utifrån hur läget är just nu i Sverige och världen.
Vad innebär smittspårnng av personer?
Smittspårning kan ha en avgörande betydelse för att förhindra smittspridning och minska risken för
större utbrott. Den behandlande läkaren är skyldig att dels ta reda på hur en smittad person har blivit
smittad, dels ta reda på vem eller vilka andra som kan vara smittade eller har blivit utsatta för smitta.
2020-03-15
Hans Letterblad
7
ALLMÄNNA SAMMMANKOMSTER
Vad gäller för stora evenmang?
Regeringen beslutade den 11 mars 2020 att stoppa alla allmänna sammankomster och offentliga
tillställningar med fler än 500 personer. Syftet är att förhindra tillfällen då ett stort antal människor
kommer från olika delar av landet, och kanske också från omvärlden, och samlas på en och samma
plats.
Det kan exempelvis handla om demonstrationer, teaterföreställningar eller konserter. Evenemanget
ska som regel vara anordnat för allmänheten, eller allmänheten ska ha tillträde dit.
Exakt vilka situationer som omfattas definieras i ordningslagen 2 kap. 1-3 §§. Läs mer på Polisens
hemsida.
Alla uppmanas att vara uppmärksamma på symtom, även milda, och att stanna hemma om man
känner sig sjuk. Det gäller både arbete och privat.
Varför just 500 personer?
Åtgärden är väldigt ingripande för enskilda och en inskränkning av grundläggande rättigheter. Det är
viktigt att inte ta i mer än nödvändigt och vid bedömningen har flera faktorer spelat in. Större
evenemang riskerar att öka smittspridningen eftersom de lockar till sig åskådare från olika delar av
landet. Folkhälsomyndigheten har därför bedömt att gränsen bör gå vid 500 personer. Norge valde
samma gräns.
Vad gäller för kollektivtrafik, arbetsplatser och skolor?
Kollektivtrafik, arbetsplatser och skolor omfattas inte av förbudet. Folkhälsomyndigheten har gjort
bedömningen att det för närvarande fortfarande är viktigt att kollektivtrafiken fungerar och att friska
personer kan åka till jobbet och skolan. Det är viktigt att du stannar hemma om du känner dig sjuk.
INFORMATION TILL RESENÄRER
Skulle hälsokontroller av resenärer med flyg från länder där smittspridning pågår kunna begränsa
smittspridningen i Sverige?
Vi baserar våra rekommendationer om hälsokontroller bland annat på information från WHO och
ECDC. Erfarenheter från arbetet med sars visar exempelvis att hälsokontroller av resenärer som
anländer på flygplatser inte är någon effektiv åtgärd för att begränsa smittspridning. Det är
resurskrävande, och har begränsad möjlighet att identifiera smittade eftersom det bara fångar upp
personer som redan har utvecklat symtom. För passagerare på flygplan från riskområden med
symtom på sjukdom finns redan en skyldighet för befälhavaren (flygkaptenen) om informationsplikt
till ankommande flygplats. Om sjukdomsfall konstateras på internationella transporter följs det även
upp med kontaktspårning där passagerare som utsatts för risk kontaktas.
Som situationen ser ut idag i Sverige, är det mest effektiva sättet att hindra smittspridning i samhället
att bryta smittkedjor nära de personer som är sjuka. Detta görs med smittspårning, isolering av sjuka
samt information till allmänheten. Det är utgångspunkten för hur Folkhälsomyndigheten och de
regionala smittskyddsenheterna arbetar just nu. Breda åtgärder utan något tydligt fokus, till exempel
att spraya desinfektionsmedel i offentliga utrymmen, ingår inte i det svenska smittskyddsarbetet.
Sådana åtgärder kan däremot skapa falsk trygghet eftersom de ser kraftfulla ut, trots att de ger liten
effekt på smittspridningen.
För att skydda sig själv och andra från smitta, är det viktigt ha god handhygien. Tvätta händerna ofta
med tvål och varmt vatten, före måltid, mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara
ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt. Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en
pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer.
2020-03-15
Hans Letterblad
8
Undvik att röra vid ansiktet eller ögon, och undvik nära kontakt med sjuka människor. Stanna hemma
när du är sjuk för att undvika att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.
Om man inte klarar sig med egenvård i hemmet ska man ringa telefonnummer 1177 för
sjukvårdsrådgivning.
Vilka råd finns det för resa till andra länder?
Det är Utrikesdepartementet (UD) som utfärdar reseavrådan till andra länder. Besök deras webbplats
för att få den senaste informationen.
Ytterligare information finns på UD:s webbplats om aktuella händelser i utlandet samt UD:s
webbplats om nya coronaviruset. Om du inte hittar svar på dina frågor där, kan du kontakta UD:s
konsulära enhet på telefon 08-405 5005, eller mejla till ud_kc_resefragor@gov.se.
Följ också läget om covid-19 på Folkhälsomyndighetens webbplats under Nyheter samt Frågor och
svar om coronavirussjukdom covid-19.
Vad ger ni för direktiv och riktlinjer till flygplatserna under coronavirusepidemin?
Vi har fortlöpande dialog med flygplatserna och samarbetar på EU–nivå om dessa frågor. Vi har fokus
på information till flygplatser om vart man ska vända sig om man får tecken på sjukdom.
Vilka regler gäller för att sätta någon i karantän i Sverige?
Att sätta en person i karantän innebär en kraftfull åtgärd som är noga reglerad i smittskyddslagen.
Eftersom det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 numera är klassad som
samhällsfarlig, kan smittskyddsläkaren i respektive sjukvårdsregion ta beslut om karantän för friska
personer. Det kan handla om att placera personerna i en viss byggnad som kan vara i hemmet, en
avgränsad del av en byggnad eller ett område.
Om en mindre ingripande åtgärd kan få samma effekt ska den väljas istället. En sådan åtgärd kan t.ex.
vara beslut om förhållningsregler enligt smittskyddslagen.
Behöver jag vidta några åtgärder även om jag känner mig frisk efter resa från drabbade länder?
Nej, du kan leva som vanligt om du inte har luftvägssymtom som hosta, andningssvårigheter eller
feber. Det är mycket viktigt att stanna hemma när man känner sig sjuk. Om man inte klarar sig med
egenvård i hemmet ska man ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Besök inte någon vårdinrättning utan kontakta alltid 1177 Vårdguiden först.
Jag har nyligen varit i ett land där smittspridning pågår och nu har jag hosta och feber. Vad ska jag
göra?
Det är mycket viktigt att stanna hemma när man känner sig sjuk. Om man inte klarar sig med
egenvård i hemmet ska man ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Besök inte någon vårdinrättning utan kontakta alltid 1177 Vårdguiden först.
ÖVRIGA FRÅGOR
Vad gör Folhälsomyndigheten?
Ett viktigt uppdrag för Folkhälsomyndigheten är att ta fram och förmedla vetenskapligt grundad
kunskap som förebygger ohälsa och sjukdomar och som ger samhället stöd i arbetet mot hälsohot.
Folkhälsomyndigheten följer noga händelseutvecklingen när det gäller covid-19; genomför
mikrobiologiska analyser, gör bedömningar av risker och av hur utbrottet utvecklas.
Sjukvård, regionala smittskyddsenheter och andra aktörer får information om det aktuella läget och
myndigheten tar också ställning till vilka åtgärder som är relevanta att genomföra. Ett nära
samarbete finns med andra statliga myndigheter (exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och
2020-03-15
Hans Letterblad
9
beredskap MSB och Socialstyrelsen), de regionala smittskyddsenheterna liksom med
Världshälsoorganisationen WHO och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.
Vad är en pandemi?
En pandemi innebär en omfattande spridning till alla världens kontinenter av en helt ny typ av
smittsam sjukdom. Vid en pandemi kommer sjukdomen med stor sannolikhet påverka stora delar av
vårt samhälle och världens befolkning.
Det är WHO som deklarerar om en smittspridning bedöms vara en pandemi. Detta gjordes den 11
mars 2020. WHO:s bedömning är baserad på sjukdomens aktuella och potentiella utbredning på
global nivå.
I Sverige är det Folkhälsomyndigheten som har ansvaret för att samordna beredskapen mot allvarliga
hälsohot enligt IHR (Internationella hälsoreglementet). Myndigheten är utsedd till nationell
kontaktpunkt av regeringen och har en rapporteringsskyldighet till WHO.
Hur ser Sveriges beredskap ut?
Den svenska beredskapen för att hantera ett eventuellt utbrott av covid-19 är mycket bra. Det ingår i
Folkhälsomyndighetens löpande rutiner att i samverkan med berörda regioners smittskyddsenheter
hantera utbrott av smittsamma sjukdomar.
Sverige har sedan länge väl fungerande system för snabb upptäckt av infektionssjukdomar.
Regionerna har sett över sin beredskap. Hälso- och sjukvården och landets smittskyddsenheter har
en hög medvetenhet och har rutiner för hur både misstänkta och bekräftade fall ska tas omhand på
ett bra och säkert sätt. Även privata aktörer har en medvetenhet om beredskap och krishantering.
Folkhälsomyndigheten har regelbundna möten med landets samtliga smittskyddsenheter. Vi
säkerställer också beredskap för en utökad provanalys på andra laboratorier än vid
Folkhälsomyndigheten. Eftersom sjukdomen nu är klassificerad som allmänfarlig och samhällsfarlig
har vi ytterligare verktyg att använda om behov för förhållningsregler eller tvingande
karantänssättning uppstår.
Om många personer som blir smittade av covid-19 skulle behöva sjukhusvård, hur kommer
sjukvården hantera det?
Det är ännu oklart hur omfattande en spridning skulle bli om sjukdomen fick en etablerad
smittspridning i samhället i Sverige. Erfarenheter från influensasäsonger med stort antal smittade i
befolkningen och ökat behov av sjukhusvård visar att påfrestning på sjukvården då uppstår med
behov av omprioriteringar och samarbeten inom och mellan regioner för ändamålsenlig hantering.
Liknande situation kan uppstå om covid-19 får omfattande spridning i befolkningen. Sjukvårdens
pandemiplanering kan då behöva användas.
Vad innebär det att covid-19 klassas som allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt
smittskyddslagen?
Att klassa smittan som allmänfarlig och samhällsfarlig är steg som stärker den svenska beredskapen
vid samhällsspridning av covid-19 i Sverige. Risken för det bedöms för närvarande som mycket hög.
En klassning enligt smittskyddslagen gör det möjligt att vidta de förebyggande åtgärder som är
relevanta för att hindra en spridning av smitta i samhället. För allmänfarlig och samhällsfarlig smitta
finns möjligheter att besluta om åtgärder, som exempelvis karantän, isolering, hälsoundersökningar
vid inresa och avspärrningar av områden. Beroende på vilken åtgärd det gäller är det antingen
smittskyddsläkaren eller Folkhälsomyndigheten som fattar beslut.
2020-03-15
Hans Letterblad
10
Varför stänger ni inte av skolbarn som varit i drabbade områden?
Folkhälsomyndigheten bedömer att avstängning av friska skolbarn inte är en effektiv åtgärd. Det är
osannolikt att friska barn skulle orsaka smittspridning. Inget av de utbrott som vi hittills sett av
coronavirus har koppling till skolor eller barn. Det finns heller inte säkra vetenskapliga belägg för att
avstängning av friska skolbarn eller stängningar av skolor skulle minska risken för smittspridning i
samhället även om skolbarn var smittade.
WHO:s expertteam som nyligen besökt Kina för att öka förståelsen och kunskapen om covid-19 och
barn har nyligen sammanställt en rapport. WHO skriver i sin rapport (Report of the WHO-China Joint
Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) att barn under 18 år utgör en mycket liten del av de
rapporterat sjuka av covid-19 i Kina.
Det nya coronaviruset sprids i första hand som en direkt kontakt- och droppsmitta, vad skiljer en
droppsmitta från en luftburen smitta?
Så kallad droppsmitta innebär att smitta överförs från droppar som sprids i luften när någon hostar,
nyser eller kräks. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon
meter. En del av dropparna, så kallade aerosoler, är så små att de följer med luftströmmar något
längre. Både större droppar och aerosoler kan smitta den som andas in dem. Viruset som orsakar
sjukdomen covid-19 sprids i första hand som kontakt- och droppsmitta och i vissa fall även som
aerosol.
Så kallad luftburen smitta utgörs ofta av viruspartiklar som förökar sig i blåsor på huden och virvlar
upp i luften. Luftburen smitta kan färdas långa sträckor och ses exempelvis vid mässling och
vattkoppor. Även mycket små intorkade droppar kan, om de blir tillräckligt många och håller sig kvar i
luften, orsaka luftburen smitta för den som andas in dem. Luftburen smitta utgör en mindre risk
utomhus och på platser med god luftomsättning, där dropparna snabbt späds ut.
Vad är ett andningsskydd?
Andningsskydd används inom sjukvården i miljöer där det finns risk för att personalen kan smittas av
allvarliga sjukdomar. Den typ av andningsskydd som oftast används har inbyggda filter som filtrerar
bort smittämnen och andra partiklar från luften som man andas in. För att andningsskyddet ska ge
avsedd skyddseffekt måste det anpassas till den som ska använda det. Träning och utbildning i hur
man använder ett andningsskydd behövs också.
Hur kan ett provsvar som först var negativt och visar att man är frisk, vid en andra provtagning ge
ett positivt svar, att man är sjuk och bär på smittan?
Detta kan hända om patienten blir provtagen innan sjukdom brutit ut, alltså under inkubationstiden
och innan några symtom utvecklats. Eftersom inkubationstiden för coronavirus är vanligtvis 2–14
dagar kan det dröja mellan smittotillfället till det att personen blir sjuk. Negativa provsvar under
inkubationstiden utesluter därför inte att man är smittad. Om fortsatt misstanke om covid-19
kvarstår bör provtagning upprepas när eventuella symtom utvecklats.
Folkhälsomyndigheten